SYN PÅ PORTRTÄTT

Tolv konstnärer, tolv människoskildringar

4 februari – 18 mars

Välkommen till vernissage

lördagen den 4 februari kl. 11

Elisabet Hall

Susanne Bonja

Markus Åkesson

Pauline Fransson

Kristina Jeppsson

Anna Horn af Rantzien

Rebecka Marie Gustafsson

Ariel Diaz Garcia

Freja Johansson

Mats Tusenfot

Ermias Ekube

Eva Fidjeland

OSKARSHAMNS KONSTHALL

Öppettider: mån-fre 10-17, lör 10-14, kvällsöppet onsdagar 17-20

Info: www.oskarshamn.se/kultur

 

 

 

Tankar kring de röda damerna 

 

Jag är normalt högst ovillig att prata om mina konstverk eftersom bild är ett språk i sig som förtjänar större respekt och integritet än det normalt möts av i samhället. Men jag har faktiskt en del jag vill kommunicera om hur konstverken kom till.

 

Ett vanligt missförstånd är att bilderna skulle vara selfies. Det är de inte. Jag har visserligen använt mig själv som `objekt´ och det är intressant i sig självt eftersom jag samtidigt är subjekt. Både betraktaren och den betraktade samtidigt. De flesta bilder har genom historien tagits av män. Betraktaren påverkar processen… kanhända säger dessa bilder mer om männen än om de fotograferade kvinnorna. Själv tror jag att det handlar om männens inre (förtryckta) kvinnor – anima, som ges mycket begränsat utrymme i vårt samhälle.

 

För länge sedan, när Madonna var i sitt esse, fascinerade det mig hur hon tog kontrollen över sin image på scenen. Genom att piska sina offer skedde en förskjutning som jag fann intressant då. Den manliga publiken var förhäxad av hennes `kvinnliga´ yttre, men hon betedde sig `manligt´. Hon agerade ut en `manlig´ repertoar inför en manlig publik som därigenom blev till voyeurer av sitt eget `manliga´ beteende. Och hon var subjektet med stort S. Jag ogillar våld i alla dess former och tror inte att man kan upphäva förtryck genom att bli förtryckare! Men det var den här leken med manligt/kvinnligt…. över/under… subjekt/objekt… som triggade igång mitt bildarbete.

 

En av mina bilder heter Performance. Det är just performance jag håller på med. Jag har en exhibitionistisk sida samtidigt som jag är oerhört blyg och tillbakadragen. Har alltid varit fascinerad av scenen – att gå in i en annan personlighet inför publik. Min scenskräck gör detta omöjligt. Men jag har löst det hela genom att skapa en förskjutning i tid/rum! Dvs. jag gör min performance, är samtidigt subjekt/objekt… man/kvinna… och skapar min publik genom att lägga ut bilderna i cyberrymden. De finns över hela världen, på olika plattformer: i virtuella gallerier, på konstsajter, jungianska sajter, museisajter, performance-sajter, bildsajter, fotosajter, Flickr, Facebook….. Jag får mycket feedback, från hela världen, från både konstprofessorer, fotoproffs och lekmän. En del tycker att mina bilder för tankarna till Andy Warhol. Jag blev kontaktad av en kvinna som tyckte att The Red Lady för tankarna till popdivan Stevie Nicks. Själv har jag blivit inspirerad av Cindy Shermans sätt att bygga upp sina bilder.

 

Min skådespelardröm har således gått i uppfyllelse. Jag får utlopp för mitt intresse för arketyper. Och jag har förverkligat drömmen om mitt Konstens Hus http://KonstensHus.n.nu genom upptäckten av vad Internet kan användas till! En global, virtuell mötesplats där korsbefruktning kan ske i det oändliga, eftersom det är fritt och gratis. Mycket demokratiskt, alltså.

 

Bildens titlar ger ledtrådar, men annars vill jag inte tala om själva verken. Ja, jag valde de senaste 2 verken därför att de passar ihop rent estetiskt. Min världsbild är EJ dualistisk. För mig ryms ALLT inom var och en. Men det omgivande samhället påverkar starkt vad som tillåts komma till uttryck, som om man kört fast i ett svart/vitt tänkande. Undrar om det kan ha med vårt linjära tänkande att göra, med vår uppfattning om tiden, som egentligen bara är en konstruktion. Jag har lärt mycket av mitt nära förhållande till katter. Eftersom de inte censurerar sig för att vara till lags är det så tydligt att ALLT ryms inom varje individ. Tigris är en stor och stark hane, men han är exceptionellt moderlig och omhändertagande – allt det som i människans värld tillskrivs kvinnan. Henny är en ung, handikappad hona, men hon har extremt `manlig´ energi – hon vill gärna brotta ner de andra katterna och boxas med dem. Katten är ett otroligt kärleksfullt djur, men visar även mycket sadistiska sidor. Mina damer kan vara mycket ljuva – och SAMTIDIGT starka, målmedvetna och handlingskraftiga. Jag irriterade mig i åratal på `feministiska´ program såsom Freja  och liknande efterkommande radioprogram, som ensidigt skildrade kvinnor i offerposition. Jag tyckte inte alls att det var `feministiskt´ såsom jag uppfattar begreppet. Manligt och kvinnligt finns i var och en. För att harmoni ska råda bör det vara balans mellan yin och yang – detta gäller i hela skapelsen!

 

Visningar: 24

Kommentera

Du måste vara medlem i Vår Nya Värld för att lägga till kommentarer!

Gå med i Vår Nya Värld

Kommentar av Ninni den 1 Februari 2017 kl. 11.26

Intressant det du skriver .... bl a om balans ing och yang m m

© 2017   Created by Stefan Uhlén.   Drivs med tekniken bakom

Emblem  |  Rapportera en händelse  |  Användarvillkor